Träffa en kvinna

Behandla en kvinna som en KVINNA, oavsett ålder. Säg inte till henne att hon är en “äldre” kvinna. Sätt bara igång samtalet – oavsett om det är online eller offline – och nämn ingen åldersskillnad. Om kvinnan säger “Jag kan vara din mamma!” eller “Jag är lite för gammal för dig”, då kan du kommentera åldersskillnaden. Träffa miljontals nya människor från hela världen, var du än är. Starta en trevlig chatt, lära känna nya vänner eller hitta kärleken i ditt liv. Det bästa med livet handlar om de människor du har fått lära känna. Jag vill träffa en kvinna. Jag är en kille på 27 år, som bara inte kan få tag i någon tjej. Det känns sorgligt att låta livet passera, när man drömmer om barn och familj. Jag tror jag skulle bli en både bra äkta man och pappa. Träffa nytt folk i Sverige Badoo är den perfekta platsen för att lära känna nya personer i Sverige, för både dating och vänskap. Befinner ni er i Stockholm kan ni ta en båttur i skärgården, promenera runt i Gamla stan och ta en fika på ett mysigt café. Fördelen med att träffa en äldre kvinna kommer fram speciellt mycket när det är dags för semester. Yngre kvinnor har vanligtvis en tendens att alltid vilja göra något. De kan säga saker som “Vi betalade mycket pengar för att vara här, vi borde få ut det mesta av det.” Den här frasen vill absolut ingen man höra. Om du vill träffa en rysk kvinna kan det vara en utmaning att göra det i Sverige. Det finns inte många ryska kvinnor som bor här, och de som bor här går inte runt med en skylt där det står 'Rysk kvinna' eller 'från Ryssland' – det säger sig självt. Det betyder inte att det är omöjligt att träffa en. Tvärtom. Jag har ett tips om du redan bestämt dig att du vill träffa en söt indisk kvinna. Ta en titt på InternationalCupid – det är en riktigt stor internationell dejtingsida. Här kan du inte bara få kontakt med indiska kvinnor, utan med kvinnor från hela världen. Jag var inne och genomförde en sökning för att se hur många kvinnor som ... Vill träffa en kvinna som kan rida min stora kuk Nyskild kille vill träffa någon kvinna som kan rida min stora kuk. Köra in den djupt och hårt och sen ta dig bakifrån, sen kommer jag att slicka dig. Åldern spelar ingen roll för mig om du är 18 eller över 50. Hitta perfekta Medelålders Kvinnor Naken bilder och redaktionellt nyhetsbildmaterial hos Getty Images. Välj mellan premium Medelålders Kvinnor Naken av högsta kvalitet. Jag är en kille på 20 år som verkligen älskar äldre kvinnor. Jag vet inte vad som gör att jag tänder på dem, kanske för att de är mer erfarna och snällare, bättre lyssnare? För nästan tre år sedan så hade jag sex med en 39-åring kvinna på en camping. Vi träffades på en krog intill och började prata.

(Sv) Få kontakt med andra transpersoner

2020.06.11 11:16 PastelSIoth (Sv) Få kontakt med andra transpersoner

Hej! Jag är en 21 år gammal trans kvinna från Linköping. Jag känner att det vore bra för mig att få träffa någon annan i en liknande situation, känner ibland ett behov av prata med någon som förstår mina känslor. Har familj/vänner som jag kan prata med om allt möjligt men dom kan ju inte förstå alla mina känslor kring att vara trans som jag behöver lufta ibland.
Finns det någon som känner till någon slags mötesplats för transpersonehbtq-personer?
submitted by PastelSIoth to transnord [link] [comments]


2019.07.26 08:15 LillyKristensen Kvinnor och kristendom Girl Power!

Kvinnor och kristendom Girl Power!
Vad säger Nya Testamentet om kvinnor? Är kvinnan mannens ägodel som i så många andra religioner, eller är det så att Jesus förespråkar jämlikhet? Girl Power – är det att vara kristen?

Jesus = Girl Power
Det framgår ganska klart och tydligt i Galaterbrevet 3:26-29 (länk till bible.com) att Jesus jämställer man och kvinna. Faktum är att det framgår många gånger i Nya Testamentet, både av Jesus ord och Jesus handlingar att han, och därigenom Gud, jämställer mannen och kvinnan. I dag tittar vi på ett stycke i Galaterbrevet eftersom vi även släpper en ny design för tryck på våra kläder i detta tema.

Galaterbrevet 3:26-29

Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.
Ingen skillnad mellan grek eller jude, man eller kvinna och så vidare. Faktum är att när de första kristna missionärerna vågade sig upp i norden för lite mer än 1000 år sedan, så var det främst hos de beryktade vikingar kvinnorna de fick sitt gehör. Kvinnorna i Norden förstod snabbt vad Jesus ord betydde, för männen tog det nästan 300 år innan de blev övertygade.

Girl Powered by Jesus

Med tanke på hur världen ser ut och hur kvinnor behandlas i många länder av Gud-lösa religioner så borde vi lyckligt lottade kvinnor, som själva får välja vilken man vi vill träffa, inte blir fängslade och piskade för att vi inte döljer vårt hår, har rätt att själva göra val, och till och med får bestämma själva över våra liv – vi borde hedra detta och även utnyttja det bättre. Jesus dog på korset för mänskligheten. Var dag dör faktiskt kvinnor (och män) samma död för sin tro runt om i världen.
Vi kvinnor som lever i den fria världen måste bli bättre på att ta tillvara på den rätten vi har. För vår egna skull, men också med respekt för de 100-tals miljoner kvinnor som inte har den möjligheten.

Sprid kunskap på nätet

Använd hashtag: #GirlPoweredByJesus

Bli en vardagsmissionär

Sprid det kristna budskapet genom ord och handling. Bli en stolt kristen kvinna och bär ett vackert klädesplagg med ett kristet budskap. Du kommer att förvånas över hur många positiva reaktioner eller nyfika frågor du kommer att få. I kläder med ett kristet budskap blir man lite som de första apostlarna, Jesus lärjungar, men i Sverige kommer du varken bli stenad eller korsfäst.
Kristna kläder med budskap: Girl Powered by Jesus.
Med vänlig hälsning, Lilly Kristensen
submitted by LillyKristensen to u/LillyKristensen [link] [comments]


2019.06.16 19:33 Johol Hur blir man lättast av med en knarkarkvart?

Söker tips på hur man lättast ser till att få pundande grannar vräkta, utan att det slår tillbaka.
Detta dilemma har min mor fått på halsen. För några månader sedan fick ett ungt par flytta från grannlägenheten eftersom det var killens far som stod på lägenheten, då blir lägenheten en referenslägenhet och in flyttar en medelålders kvinna ärrad av ett drogfyllt liv och massor av skumma bekantskaper. Helt sjukt att skötsamma människor får flytta för en skitsak och knarkare får flytta in. För det mesta har det bara varit allmänt stökigt med möbler och cyklar i mängder i trappuppgången, men nu ikväll så har det börjat påverka grannarna i stor utsträckning.
Är och hälsar på min mamma när jag hör en smäll från utanför dörren, när jag kikar ut genom kikhålet så ser jag hur en man rotar i hennes förråd (ett riktigt förråd, inte ett sådant med hönsnät). Jag öppnar dörren och frågar vad fan han sysslar med, mannen som är kraftigt påverkad presenterar sig som grannens pojkvän och det är nu det skumma börjar. Tydligen så har hennes ex, som tydligen har misshandlat henne tidigare och nu hänger i området och hotar henne, brutit sig in i hennes förråd och klättrat genom väggen in i min mors förråd. Att någon har gjort det kan styrkas via stora hål i väggen. På vägen har personen krupit över flertalet flyttlådor som tillhör mig, samt en stor tavla som är helt förstörd nu. Grannarna har lovat att ersätta, men det känns rätt osäkert.
Dilemmat är ju då det som följer. Vi kan ju polisanmäla, men vi vet ju ej vem som är det skyldige (Min peng ligger på den nuvarande pojkvännen). Vi kan ta det med hyresvärden, Poseidon. Men då det är en referenslägenhet och hon enligt egen utsago åker på minsta lilla så ser jag absolut helst att detta inte ser ut att komma från min mor. Dessa personerna känns kraftigt instabila, mannen jag pratade med bjöd med mig att åka och träffa detta "exet", och mer eller mindre döda honom.
Hur hade ni gjort? Hur går man tillväga för att bli av med dessa människor utan att det slår tillbaka på min mamma? Området i övrigt är bra och min mamma vill inte flytta.
submitted by Johol to sweden [link] [comments]


2016.02.12 11:02 Frederna Mitt Rant

Här är mitt "final rant", min förklaring och mitt avsked till Sverige.
Ha överseende dock. Jag är inte van vid att skriva. Here we go.
I måndags så parkerade vi för första gången vår bil på garageuppfarten till vårt nya hus. Vi bar in det sista i ett hus överfullt med kartonger och möbler. Nu har vi börjat möblera vårt nya hus, hälsat på alla grannar, fixat med alla papper etc som hör till en sådan här stor omställning.
Min familj kom till Sverige när jag var liten. Jag kommer inte ihåg så mycket av vår tid i vårt gamla hemland (Kroatien). Mina tidigaste minnen är av mina föräldrar som turades om att gå iväg på kvällarna för att lära sig svenska. Mina ufon till syskon som inte missade en möjlighet att göra livet surt för mig. Fast på ett sätt som gjorde att jag kände mig beskyddad. Pappa körde taxi och mamma var städerska. Jag kommer ihåg vår lägenhet, lukterna av ny mat när mamma experimenterade, mina föräldrars skratt och jag kommer ihåg min skolgång. Min vänner. Några var schyssta… några inte. Som det brukar vara när det kommer en ny till klassen. Jag kommer ihåg hur nervöst det var, jag kommer ihåg kompisarna, viljan att passa in samt hur kul jag hade med mina vänner. Jag kommer ihåg hur jag kämpade med att lära mig svenska. Var inte helt… öh… motiverad i början.
Lång historia kort. Det gick bra för familjen. Pappa hittade till slut ett jobb som var en fortsättning på det han egentligen kunde. Samma sak för mamma. Jag och mina syskon gick i skolan och växte upp. Språket var inte så svårt nu så här i efterhand. Minnen av campingresor, när pappa lärde mig hur man sover själv i skogen, klättra i berg, mamma lärde mig matlagning, alla utflykter och all kärlek. Vi hade inte mycket men allt vad vi behövde.
Jag kommer ihåg min första kärlek. En svensk tjej som hette Maria som luktade viol och min mamma som hela tiden försökte få henne att äta upp sig. Som en - för min ålder - storväxt datornörd var det ett under att jag överhuvudtaget landade en tjej som henne.
Jag kommer ihåg tiden med vännerna i sommarparkerna i Malmö. Att gå igenom högstadiet och sedan gymnasietiden med all ångest och oro inför framtiden. Fler flickvänner, mindre fumlande och mer insikt om spelet mellan män och kvinnor.
Högskolan, tentorna, avhoppet, eget företag, konkursen, nytt eget företag, uppköpet, andra kärleken, följt av seperationen, första lägenheten, första bostadsrätten och till sist… den STORA kärleken. Träffade kvinnan i mitt liv som - utöver att hon är vacker och rolig - utmanade mig intellektuellt. Hon plockar smäller ned mig på jorden när jag blir för stöddig och hon lyfter upp mig när jag är svag.
Barn. Familj. Lycka. Hus. Jag kommer ihåg när jag klicheartat lyfte henne över trösklen till vårt hus. Jag kommer ihåg när vi fick för oss att vi inte kunde packa upp en enda sak förrän vi hade älskat i alla rum i vårt hus (det var egentligen ett ruckel, men det var vårt). Vi kämpade med bolån, hade våra skitår och här kom vårt första barn och förgyllde vår tillvaro.
Åren gick. Min sambo klättrade i karriären. Jag lyckades sälja mitt företag till en skön person som då blev min chef. Några år av ren lycka följde. Här kom till slut vår dotter till världen. En liten tjej med stora nyfikna ögon. Som tur är fick hon utseendet av sin mor.
Kan berätta hur mycket som helst egentligen. Men…
Något började hända i Sverige. Och det var inte lätt att prata om. De ENDA jag har kunnat prata med är de som har varit i samma situation som jag. Alla utländska vänner som jag gick i skola med har uttryckt samma sak nu när de är vuxna. Varför gör inte myndigheterna något åt invandringen? Typ “jävla svennar, varför säger de inte ifrån?!” Varför ställer Sverige inte KRAV på de som kommer? Varför är ett medborgarskap inte värt något? Vi har ALLA minnen av våra föräldrar som slet med sina jobb, slet med språket, peppade oss barn att gå till skolan, lära oss saker… BLI något. Mina svenska vänner är mer försiktiga med att uttrycka sig. Jag har lättare att försvara Sverige än mina svenska vänner. Förstår ni hur SJUKT det är för mig?! Och jag och mina vänner har ändå under livet ändå stött på rasistsvennar från mindre satellitorter. Vi förstår att dessa idioter inte representerade Sverige. Vi var arga på DEM och inte hela jävla svenska folket.
Mina föräldrar är fan vansinniga över vad som pågår i Sverige. De kämpade som galningar, de var tacksamma och de ville bli en del av Sverige samtidigt som vi - i hemmet - höll kvar de traditioner som vi tyckte om. Sverige möjliggjorde mig och mina syskon. Mina föräldrar fick se oss - i Sverige - bli högutbildade, få jobb och möjligheter som är få förunnat. Och sedan förändrades allting. Sverige började krackelera, förfalla och jag började oroa mig för framtiden. Såg mina så starka föräldrar bli äldre, orka lite mindre och sedan gick de i pension. Blev tvungna att flytta från huset eftersom de inte hade råd att bo kvar på de få slantar som låg i pensionskuvertet. Sedan blev pappa sjuk i cancer och när väntan på operationen (vården har helt fuckat ur) blev helt absurd… skramlande vi till operation utomlands nu i mars. De kommer hit till Polen efteråt. Förhoppningsvis. Om allt går bra. Jag ska då berätta om mina planer att flytta dem hit permanent.
Mina jobb har gjort att jag har rört mig i Malmö. ÖVERALLT i Malmö. Rika som fattiga områden. Och sakteligen började jag se en hel del som gjorde mig oroad. Installerade IT-system i delar av Malmö där vi fick ringa polisen för de inte gillade vår firmabil. Fick vår bil sönderslagen men “brott kunde inte styrkas” trots vittnesmål. Tror ni polisen åkte ut till oss för att kolla på bilen? Jo, tjena. Jag mötte en gammal skolkamrat som det inte gått så bra för… och blev överraskad över att hans fru hade slöja. “Det är enklast så… du förstår inte.” sa han till mig med sorg i blicken. Effekten av att inte ha råd att flytta till ett annat område. Tyvärr förstod jag inte honom. Jag har varit med om för mycket i mitt liv för att böja mig för några idioter i skägg.
Ständigt alla dessa små tecken på att något inte stod rätt till.
Sverige skiter ett stort stycke i dessa utsatta Malmöområden. DU läser inte om dem för ni hänger inte på samma ställe på nätet. De gör sig inte hörda för de läser inte media på det sätt som du och jag gör. De är fullt upptagna med vardagen. De försöker inte göra sig hörda för enligt dem “är det inte lönt för ingen bryr sig”. Istället är det diverse fjantar (typ Behrang fucking Miri - ett förstklassigt svin enligt mig) som “för deras talan” i egna “nobla syften” för att bygga sina egna karriärer. Åk ut till problemområden i Malmö och fråga de som bor där om dessa människor så kan ni få det bekräftat på två minuter. Det är två helt olika världar. De har helt andra prioriteringar än vad du och jag har. Det är inte fel… det är bara deras sätt att överleva. Samhället skiter fullständigt i dem och sådant får konsekvenser på sikt.
Så det var redan illa. Sedan började det på allvar hända saker.
I Malmö kom sedan EU-migranterna - som ockuperade mark och betedde sig som svin. De var överallt… noga fördelade de upp alla offentliga ytor mellan sig. Alla såg detta, alla visste egentligen men ingen reagerade. Malmös system krackelerade långsamt men säkert. Skäggiga vänstertomtar vurmade för EU-migranterna och tyckte att de skulle få en bit mark. Att det var Sveriges skyldighet etc. Vi som jobbar ska betala… för ANDRA länders medborgare?! Fuck no. Vänsteridioterna fick LÄNGE härja mer eller mindre oemotsagda i debatterna.
Jag såg tiggaren vid Netto bli hämtad av en fet jävel varje kväll. Innan hon hoppade in i bilen räknade han hennes stålar. Jag såg samma feta jävel köra bort svenska a-lagare vid ett flertal tillfällen. Det hela var uppenbart. Ändå gav naiva människor pengar varje dag. Det var tabu att säga något. Alla visste det som regeringens utredare (Varlfridsson?) kom fram till. Ge INTE pengar. Ska ni stötta så ge stålar till en av de organisationer arbetar i Rumänien. Medias äckeljournalister ifrågasatte fortfarande allting. Sluta ge pengar?! Nej, så omänskligt. Sinnessjukt. Och än idag så FORTSÄTTER svennarna att kasta guldtior i parasiternas muggar! WTF? Läser ni tidningar? Rör ni er ute? Förstår ni?
Sedan kom migrationsvågen. Jag har varit på de hem där man samlar flyktingfamiljer från Syrien. Inget bråk. Det är dessa flyktingar som alla svenskar TRODDE det handlade om i början.
Jag har även i kontakt med landsmän som arbetar på HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar. Det riktigt sjuka är - att dessa män vet exakt hur man ska uppföra sig - men det fattar inte kommunens personal. Alla berörda myndigheter daltar med dessa as istället för att sätta ned foten. De skrattar åt er. De vill ha stålar och lägenhet. Araber från dessa regioner är inget ni kommer att integrera. Ni kommer inte ha nytta av dessa idioter. Hela Europa skriker att dessa ekonomiska migranter, dessa våldtäktsbenägna jävla cilivisationshaverister ska ut från landet. Direkt. Vill inte deras länder ta dem emot så frys biståndet eller sätt dem på en flotte. Agera! Skriverier om att 80.000 ska ut. Herregud vad protester det blev från godhetslandet… detta TROTS att svensk polis inte ens klarar att kasta ut 3000 personer om ÅRET. Och nu - under 2016 - kommer antagligen den STORA vågen av migranter. Ni vet… de har telefoner och Internet… de är fullständigt medvetna om att Europa måste stänga sina gränser. Det innebär att de måste ta sig till Europa NU I ÅR om de ska ha en chans att hinna innan dörrarna stängs. 2016 kommer innebära FLER migranter till EU än 2015. Detta fullständigt uppenbara händelseförlopp ser övriga länder i Europa… utom Sverige.
Så vad läser man då i svensk media. Tja, det vet ni lika väl som jag. Idiotjournalister som spenderar spaltmeter över #inteerkvinna, genusperspektiv (skojar ni med mig? dessa araber har inte en susning - en kvinna är en fitta och en barnmaskin enligt dem) etc. Lycka till era jävla idioter. Er värld kommer snart att rasa ihop. Ni kommer bli tvungna att ta in militären innan 2016 är slut. Och medborgarna kommer vara i TOTAL CHOCK eftersom media hela tiden mörkar.
Än värre är just alla svenskar som trott på allting. Som springer omkring och älskar oss invandrare utan att göra skillnad på oss (det ÄR en jävla skillnad på oss invandrare). Dessa plåster springer runt i sina jävla alternativa kläder och är så självförverkligande goda att det fan lyser glorior över deras skallar. Jag känner för att slå varje flanellfjant med surdegsosande skägg på käften varje gång jag ser dem. Jag spottar på er.
Jag känner några invandrare som bedriver verksamhet runt Möllevångstorget i Malmö. Vissa av dem tillhör de araber som faktiskt arbetar jävligt hårt. De HATAR dessa vurmande svennar som flyttat dit för att det är så trendigt. En god vän till mig (från Irak) sa att han fullständigt avskyr hur de mer eller mindre “klappar oss på huvudet” och tycker att vi är så fantastiska. Fan, fatta mannen… de prutar inte ens på torget… de betalar EXTRA! Vem fan tror de att de är? Vem fan tror de VI är?
I mitt jobb såg jag allt bra med Malmö… men också allt dåligt. Efterhand hörde jag mer och mer från kommunanställda (där vi installerade div. system). På Socialförvaltningen. Folk grät. Vi hörde allt där vi stod och jobbade, De hade ingen kontroll. Ingen verkade vågade rapportera uppåt av rädsla av den där jävla rasiststämpeln. De VET. Alla VET. Men alla - för att gynna sig själva - är med i godhetsracet. Ni vet… “om bara alla förstår hur god JAG är” så innebär det ett steg upp. Speciellt dessa krypande slemmon till kommunanställda som varje dag ser verkligheten men som rapporterar osanningar uppåt. I rädsla för att inte få någon stämpel om obekväm, rasist eller liknande bullshit.
Skolorna i Malmö rasar i resultat. Statistiken talar sitt tydliga språk. Effekterna från migrationsvågen kommer vara brutala eftersom staten lade över ansvaret över alla migranter på kommunerna. Nu läste jag i måndags dessutom ett förslag från Matilda Brinck-Larsen att svenska barns fritidsgårdar etc ska öppnas upp så att integrationen ska gå bättre. Alltså… nu ska våra barn användas som ett verktyg i integrationsarbetet. Hon talar om mina barn som “gemensamma”? Våra barn är våra barn och tillhör INTE det här sjuka samhället.
Vardagsvåldet. Jag kan ta hand om mig själv. Tack vare en väns pappa, fick jag tidigt lära mig boxas. Jag är stor och har ingripit vid ett flertal gånger. Har markerat bland unga nästan varje vecka när jag varit ute. Ibland är det rätt grova grejor. Men när jag kommer hem till min son… min dotter … och min sambo… så vill jag inte att de ska lära behöva ta hand om sig själva i en våldssituation. Jag fixar inte oron… jag fixar inte det faktum att om något hade hänt någon av dem som hade jag dödat svinen och stolt tagit mitt straff. Gud nåde den som kommit i min väg.
MINA barn ska njuta av livet. Upptäcka saker. Kunna cykla hem på kvällen. Och jag upptäckte att JAG inte klarar av oron och mina egna mörka orostankar. Jag vill inte behöva… och kan inte… vara överallt. Så en dag sa jag till min sambo att vi måste prata om min oro. Underbar som hon är så förstod hon. Sa vad hon behövde ha uppfyllt för att vi skulle flytta. Så vi planerade resor lite varstans. Hon föll till slut pladask för Gdansk, Polen. Sedan gick allt fort. En resa till dit, hittade mark, diverse tillstånd etc. senare så var papperna klara för att bygga vårt nya hem. Detta har alltså tagit nästan två år.
Nu har jag alltså tagit min familj med mig till ett annat land. Jag har flytt ännu en gång. Som mina föräldrar en gång gjort. Jag har fått en helt ny respekt för mina föräldrar - för det är ett jävligt jobbigt beslut att flytta. Vi gör det för våra barns skull. För att jag - som förälder - ska kunna sova slappt på verandan till vindens sus utan att behöva oroa mig för att de ska komma hem hela och rena. Att min sambo ska kunna ha en kväll ute utan att jag ska behöva vänta på att höra nycklarna i låset för att kunna somna.
Två nätter har jag spenderat i vårt nya hus. Sonen jublade över sitt nya rum, dottern sprang rundor med sin nalle och hoppade över flyttlådorna, sambon svor över att vi gjort av med listan var allting är. Området är fantastiskt, grannarna är underbara och det verkar som om anledningen till vår flytt både roar och oroar dem.
Jag? Lugn. Glad över att vara här. Känner att jag äntligen kan andas. Är inte med i skiten längre. Jag är inte med och BETALAR längre. Ingen oro för att någon ska kalla mig för rasist, haverist eller allt annat. Min sambo behöver inte oroa sig för att hennes chef ska komma på att hennes man minsann rör sig på demonstrationer mot regeringen. Här kan jag vara öppen och svenska myndigheter, svensk media och svenska tjänstemän kan inte göra mig något mer. Här är bra. Ypperlig engelsk-/polsktalande skola. Bra närmiljö. Tryggt. Roligt.
Men jag är ändå sorgsen. Jag älskar Sverige. Det Sverige jag växte upp i… jag tycker om det landet väldigt mycket.
Jag känner - och detta är ingen underdrift - ett stort hat mot de ansvariga. Att ge bort Sveriges välfärd till vad? Otacksamma ekonomiska flyktingar? Till brottslingar? Folk som har “flytt” genom hur många säkra länder som helst för att parasitera på vårt system. Som tjatar om sin jävla primitiva grottreligion? Som ger sig på våra värderingar. På de svagare i samhället, våra barn och kvinnor. Och vad ska Sverige säga till alla de RIKTIGA flyktingar som nu får ta all skit för vad ekonomiska migranter ställer till med? Hur ser man en riktig flyktingfamilj i ögonen när de hamnar på en skitskola i ett utanförskapsområde där lärarna är rädda och våldet härskar? Hur förklarar man för dem att de är dömda till en annan form av misär?
Jag är skyldig Sverige en hel del. Men jag ser ingen väg att återgälda allt vad Sverige har gjort för mig. Ingen lyssnar på oss kritiker. Ingen respektabel tidning skriver om - förstår - folks oro utan att tillskriva oss obehagliga egenskaper. Främlingsfientliga, brunskjortor, ointelligenta, outbildade etc. Vad ska JAG göra?! Jag har EN fucking förtvivlad röst att lägga i ett val 2018. Det känns så långt bort. Jag tror inte Sverige klarar sig till dess utan att samhället tar sådan skada att det kommer ta generationer att reparera.
Jag tittar på alla flyttlådor här. Och jag, två meter lång och enligt mig själv en tuff jävel, sitter med en tår i ögat för alla mina vänner och deras barn, Sveriges pensionärer, tonåringar… ja - alla - som inte kan göra som vi har gjort. Det känns som om jag sviker alla. Samtidigt är jag lättad. För MIN familj är safe (inte bara fysiskt, utan skolmässigt, vård, pension etc).
Fy fan för de som gjort att jag känner så här just nu.
Fy fan för media som underlåtit att granska makten. Som suttit i knäet på politikerna. Ni kommer aldrig få tillbaks medborgarnas förtroende.
Fy fan för politikerna som har drivits av sina ideologier istället för folkets väl och ve. Ert FÖRSTA ansvar är medborgarna och landet. Ni prioriterat andra länders medborgare. Ni borde fan hängas.
Fy fan för alla ni som har sett… som har vetat… som har förstått… men som låtit er tystnad vinna. Eller hejjat på skiten i jakt på egen vinning. Förrädare är vad ni är.
FÖRSTÅ vad som händer… res er. Gör något. Jag är hemma på mindre än sex timmar om ni behöver min - om än lilla, kanske patetiska men helhjärtade - hjälp. Alternativet till aktion är att Sverige tvingas bli något helt annat och det är en förolämpning mot MINA föräldras kamp men det är framförallt ett OERHÖRT SVEK MOT ALLA de svenska generationer som byggde upp landet som gjorde det möjligt för mig och mina syskon att BLI något. Och kom inte med dravlet om att jag ska vara tacksam och erbjuda andra människor samma sak som jag fått. Det. Är. Inte. Samma. Sak. Vi har jobbat, talat språket, ALDRIG gjort brott, ALDRIG kränkt en kvinna och ALDRIG krävt något.
Jag är för evigt tacksam för allt som Sverige - och dess medborgare - har gjort möjligt för mig och min familj. Jag skiter i dessa vurmande människor som - till mitt ansikte - en gång självförintande för hela Sveriges räkning sa till mig att jag behöver inte vara tacksam. Att det är min mänskliga rättighet. Vilken jävla idiot. Jag är tacksam. Punkt. Gillar inte någon det så kan de fara åt helvete.
Ledsen om det är slarvigt skrivet, har druckit för mycket whisky och jag är för trött i hjärtat. Bara kände för att banka ned mina tankar och dela med mig. Jag avslutar med detta:
Är det någon som frågade er om hur Sverige skulle utvecklas? Känner ni att ni fick som ni ville? Är det inte konstigt att det inte fanns pengar till något INNAN migrantvågen kom till Sverige?
Ni som inte kan, inte vill eller har möjlighet att göra som jag. Res er upp. Hitta andra som tycker som ni. Ta kontroll över era liv och er tillvaro. Ingen annan kommer göra det åt er.
Sloga jači nesklad tlači.
/Darko twitter.com/daccraft
PS. Någonstans inom mig hoppas jag att jag har helt fel om allting. Att mina vänner ska mobba mig i framtiden över min fjantiga oro. Att de ska slänga foliehattar på mig varje gång vi träffas för minnet av “Darkos onödiga oro 2015/2016”. Jag hoppas verkligen att det blir så. Jag ska ha foliehatten på mig vid varje tillfälle så alla kan skratta åt mig. Det skulle vara skönt. Jag skulle glatt skratta med dem.
Källa
submitted by Frederna to sweden [link] [comments]


2016.02.06 17:19 affkan Kärleksdikt till Pernilli

Mellan dig och mig finns en lång distans
Men trots det tror jag på vår eviga romans
Tio meter eller tjugo ljusår
Min kärlek till dig består
När vi går hand i hand, sätter du mitt hjärta i brand
Och trots att vi aldrig har sagt hej, älskar jag dig
Du är en speciell kvinna, som jag aldrig trodde att jag skulle finna
Jag skulle ge dig allt du vill ha
Smycken, rosor, eller en resa till Moskva
För om du inte var en del av mitt liv skulle jag förlora glöden
Och när inget annat hjälpte var du min räddare i nöden
Varje gång jag sover, så börjar jag att drömma
Om dagen då vi träffas, som jag aldrig kommer glömma
Till Blackeberg måste du komma
Det är inte så långt, bara någon kilometer från Bromma
submitted by affkan to Pernilli [link] [comments]


2014.11.29 11:10 Hannabananass Jag behöver hjälp av spelande introverter med att förstå min svenska pojkväns beteende! Jag tänkte att jag kanske skulle hitta någon här!

Hej Sweddit!
Jag är ursprungligen från Kosovo och kom hit för ungefär 6 år sedan. Jag är 19 just nu och omvandlats till en liberal kvinna. Jag har varit modig och tagit steget att bli ihop med en svensk (nördig) kille på 20 vårar!
Början gick super. Det gick fort och jag kunde absolut se en framtid med denna underbara man. Seeeen gick det ned. Jag skulle inte påstå att jag är en jättesocial kvinna, men jag är i alla fall inte en introvert fullt ut. Jag tycker att det är jobbigt med stök och socialisering med personer jag inte känner så bra, men jag trivs väl med att umgås med ett få antal personer som jag tycker om mycket - och speciellt min pojkvän!
Nu ska ni inte tro att jag är klängig. Jag går en väldigt jobbig och ansträngande ingenjörsutbildning (första året! Teknisk fysik), så vi träffas möjligtvis 1-2 gånger i veckan. Jag föredrar naturligtvis mer, men när jag uttrycker att jag saknar honom och vill träffa honom så verkar han inte känna likadant.
I mitt huvud så är ändå avsaknaden av en person ett bevis på att man tycker om personen och älskar dem, men han GILLAR VERKLIGEN sin ensamtid... som han spenderar på LoL, Hearthstone, Diablo, CS och alla andra sorters spel.
Nu så gillar jag spel. Jag tycker om LoL, CS, Dota etc, men det är inte något som jag gör DAGLIGEN, till skillnad från min pojkvän. Jag bara avskyr att jag nästan är sekundär till spelen liksom... Han verkar tycka att det är ansträngande att vara med mig, trots att vi oftast inte ens går ut, utan oftast bara sitter och tittar på film eller stream, äter god mat och har sex. Vi tar det så lugnt som det går eftersom vi båda går jobbiga utbildningar!
SÅ nu kommer jag till frågorna:
-Känner ni igen er i det här?
-Har ni några råd gällande hur jag ska kunna få honom att bli mer intresserad av att träffa mig? Jag har t.om. försökt att köra på sexkortet liksom. (Vi kan ha sex hela tiden när jag kommer över!) Fungerar INTE.
-Hur kan jag uttrycka mitt missnöje över detta? Jag vet att jag måste ta upp det, men jag vet inte HUR.
Extra detalj om det hjälper: Vi har dejtat i 6 månader nu - känt varandra i ett och ett halvt år.
Kram på er Sweddit! <3 Hoppas ni inte bara läser utan även försöker hjälpa mig!
submitted by Hannabananass to sweden [link] [comments]


2014.03.29 17:44 stf9 Någon annan som misstänker att Diana Nyman ljuger? (Sheraton-skandalen. Varning: långt.)

Så, vi har alla läst om Diana Nyman som tvingades äta frukost i lobbyn på Sheraton i Stockholm eftersom hon hade traditionella finsk-romerska kläder på sig. Eller var det så det gick till egentligen? Jag har läst om fallet de senaste timmarna och börjar luta åt att hennes historia antagligen inte stämmer. För att förtydliga: jag har ingen insider-info, jag vet inget om henne som person, och jag säger mig inte vara säker på min sak. Men om jag skulle satsa en tusenlapp så skulle jag satsa på att hon ljugit ihop hela händelsen.
Här är indicierna som tillsammans gör att jag inte tror på henne:
Ett. Redan första gången jag läste om den tyckte jag att historien var för otrolig för att vara sann. Om det enda hon hade påstått var att personalen till en början antagit att hon inte var gäst och försökt köra ut henne, så hade det låtit trovärdigt. Men att hon även efter att hon visat bevis på att hon var gäst tvingades stanna utanför restaurangen och fått dricka sitt kaffe i lobbyn? Jag tror inte att något femstjärnigt hotell i världen skulle bete sig på ett sådant sätt mot en gäst. Sheraton borde vara vana vid gäster från Myanmar, Niger eller Kuwait, kvinnor med burqa, ortodoxa judar, inuiter, vad helst du vill. Självklart kan de inte öppet diskriminera mot kunder som nog betalat flera tusen kronor för ett rum.
Två. Det finns några alternativa versioner av händelseförloppet som cirkulerar. (Varning för kränkande kommentarer om romer nedan.) På Flashback finns det följande inlägg av "Pruttkudden007":
Ringde åh snackade men en tjejpolare som jobbar på sheraton fick reda på hur det hade gått till.
Zigenaren var med en annan kompis "zigenare" hon hade gått ner i baren och satt sig med resväskor osv vid baren. (ej restaurangen) hon skulle ej äta frukost bara ta en kaffe, dom har bemanning vid frukosten och personen som jobbade blev upptagen med en gäst,då hade ziggen gått in i restaurangen utan att dra sitt kort. personal "gick" ifatt henne för att hon behövde dra kortet i någon maskin dom har där. Inga sura miner ingenting, hon frågade om hon kunde fixa henne en kaffe åt dom, för dom hade ju resväskor osv redan vid baren.. personalen sa att hon gärna kunde fixa dom 2 kaffe, åh det gjorde dom.. ziggen sitter åh dricker sitt kaffe sen checkar dom ut 20 minuter senare, åh då säger hon att hon blivit kränkt till någon i receptionen..
Case closed, ziggen är vidrig oh vill bara ha uppmärksamhet..
och ett annat av "Catastrov" (men detta hävdar Pruttkudde bestämt att det inte stämmer):
Zigenaren hade tydligen försökt komma in till frukosten utan ett nyckelkort, personalen frågade då om hon skulle äta frukost men hon ville endast ha kaffe. Personalen hänvisade då till lobbyn där man även där kan beställa kaffe. Det strulade dock med betalningen och Sheraton bjöd vänligt på kaffet och hon försvann. Zigenaren var lugn och vänlig under hela tiden, men så fort hon gick ut så grät hon ut i media. Detta är från mycket säkra källor.
Zigenare och svensk media i ett nötskal som vanligt.
Och en tredje version på Merit Wagers blogg:
[Det] jag har fått berättat för mig av personal på hotell Sheraton [är] att det inte alls gick till så som det påstås i den högljudda rapporteringen.
Vad som berättas från Sheraton är att den person som skulle stå vid pulpeten vid ingången till frukostmatsalen, inte stod där just vid det tillfälle då den romska kvinnan kom dit. Den anställdas uppgift är att, som på de flesta andra stora hotell, stå vid sin pulpet dels för att hälsa gästerna välkomna till frukostserveringen; dels för att kontrollera om de hade rum eller paket där frukosten ingår. Just vid det aktuella tillfället hade hon, enligt uppgift, gått en bit in i matsalen, kanske för att visa någon annan gäst vägen eller liknande. Men hon var inte långt borta och hastade tillbaka till sin plats när hon såg den aktuella kvinnan som var på väg in. På frågan om ifall kvinnan önskade äta frukost, ska svaret – enligt uppgift från Sheraton – ha varit: ”Nej, jag vill bara ha en kopp kaffe.”
Sheraton har en liten trevlig kaffe- och tebar i lobbyn (där jag för övrigt själv druckit kaffe ett stort antal gånger), där det är betydligt lugnare än i frukostmatsalen på morgonen. Frukost ingick enligt uppgift inte i gästens rumspris och gästen hade sagt att hon bara ville ha en kopp kaffe, varvid frukostvärdinnan (min benämning) visade henne till just den lilla lobbybaren som ligger alldeles intill frukostmatsalen. Allt gick, enligt uppgift från Sheraton, lugnt till och den romska kvinnan gick till lobbybaren, där hon sedan också ska ha fått sällskap av en annan kvinna som redan satt där och drack kaffe.
Nu är självklart inget av dessa tre inlägg en säker källa; alla tre kommer från "någon som känner någon" som jobbar på Sheraton. Det finns dessutom en del skillnader mellan inläggen (vilket i och för sig är väntat, om nu alla tre beskriver andrahandsuppgifter) och en del felaktigheter (t.ex. är det inte sant som Merit Wager skriver, att frukost inte ingick i hennes rumsbokning).
Ändå tycker jag att en tydligare och trovärdigare bild framträder när man läser dessa tre tillsammans. Till exempel att det är Diana Nyman som själv bett om att endast få kaffe, och Pruttkudde och Merit Wager har bägge gemensamt att hon dricker kaffe med en vän i kaffebaren. Här är till och med en väldigt spekulativ tolkning: Antag att Diana Nyman delade sitt enkelrum med en vän, och att de sedan ville äta frukost tillsammans. Eftersom bara en frukost ingick i bokningen så gav Diana Nyman sitt nyckelkort till sin vän och lät henne vänta i lobbyn, varpå hon försökte smita in när frukostvärdinnan var upptagen med annat. Hade hon lyckats, så hade sedan hennes vän kunnat gå in med Nymans nyckelkort; nu när hon misslyckades, så valde hon att skippa frukost och dricka kaffe med sin vän i stället. Detta händelseförlopp passar med flera detaljer i historierna: den mystiska vännen, att Jan Nielsen beskriver det som ett generöst erbjudande som Nyman fick (att hon fick kaffe till två), oklarheten kring om hon hade betalat eller inte.
Dock är det såklart naivt att tänka på dessa som oberoende vittnesmål - det är troligt att de har läst varandras historier innan de gett sin egen. Ändå är det som sagt rimliga indicier.
Tre. Alla tre historierna i förra punkt talar om att det finns en kaffebar i anslutning lobbyn. Även om man inte tror på någon av de tre historierna borde åtminstone detta vara sant, och det förklarar en av de märkligaste detaljerna i Diana Nymans egen berättelse, nämligen att hon skulle tvingas dricka kaffe i lobbyn av alla ställen. Att hon drack kaffe i en kaffebar verkar väldigt mycket troligare. Men då frågar man säg varför hon till DN endast berättade att hon tvingades dricka kaffet i lobbyn? Hon måste ha insett att hon på det sättet fick det hela att framstå som värre än vad det är. Detta påverkar hennes trovärdighet, tycker jag.
Fyra. Hotellets ursäkt. Jan Nielsen skrev detta öppna brev till Diana Nyman:
Bästa Fr. Nyman,
De senaste dagarnas olyckliga händelseutveckling har gjort mig mycket ledsen och jag kontaktar dig för att personligen be om ursäkt å vägnar av Sheraton Stockholm ännu en gång.
Vi ser ytterst allvarligt på det inträffade. Vi vill att du ska veta att vi de senaste dagarna har undersökt händelsen ingående. Vår personal kommer under de närmaste veckorna att åter genomgå fortbildning rörande vår policy för mångfald. Vi försäkrar att det inträffade på intet sätt speglar de principer och värderingar som Sheraton Stockholm Hotel och Sheraton som varumärke tror på och värdesätter så högt.
Som hotell och företag tolererar vi inte någon form av diskriminering. Vi strävar efter att vara branschens riktmärke för mångfald och integration. Vi arbetar hårt för att säkerställa att alla våra gäster, kunder, samarbetspartners och medarbetare värdesätts och respekteras. Vårt hängivna team på Sheraton Stockholm Hotel består av fantastiska medarbetare, representerat av mera än 40 nationaliteter. Denna kultur byggd runt mångfald och accepterande ser vi som nyckeln till vår framgång.
Jag skulle verkligen uppskatta om jag kunde få möjlighet att träffa dig personligen. Det skulle ge oss ett tillfälle att diskutera vårt gemensamma mål; nolltolerans för diskriminering.
Ännu en gång, vänligen acceptera mina ödmjukaste ursäkter för den förlägenhet och det besvär som denna situation har orsakat dig.
Vänliga hälsningar,
Jan Nielsen
Notera att han ingenstans erkänner att någon på hotellet faktiskt skulle ha behandlat henne illa! Och till TT svarar Jan Nielsen så här:
TT: Vad är din uppfattning av vad som hänt?
  • För närvarande har jag inte en definitiv uppfattning. Men vi förstår hur Diana Nyman känner sig och vi vill ursäkta oss för den känslan, säger Jan Nielsen.
Det vill säga, det enda han kan erkänna är att Diana Nyman har en känsla av att ha blivit kränkt, inte att hon faktiskt blivit det. För mig antyder detta starkt att Jan Nielsen efter lite efterforskningar faktiskt inte tror på hennes historia, utan att deras "ursäkt" bara är damage control. Hade Jan Nielsen trott på hennes version borde en eller flera anställda fått sparken direkt -- självklart kan man inte ha personal som beter sig på ett sådant sätt på ett lyxigt hotell -- men nu verkar deras strategi vara att be om ursäkt men inte göra något, och hoppas att det hela glöms bort snart. Det är också rimligt av Sheraton att inte offentligt ifrågasätta hennes berättelse, även om de skulle veta att den inte stämmer. Dels eftersom de vet att det nog är omöjligt att vinna en utdragen debatt i media om vad som egentligen hänt, dels eftersom en sådan debatt bara skulle göra att det blir mer skriverier om skandalen, vilket inte skulle gynna deras varumärke. Därav ursäkten som inte är en ursäkt.
submitted by stf9 to sweden [link] [comments]


Björn Hellberg träffar en kvinna - bokstavligen Birgitte är en lycklig kvinna med sulan från Align ... The Flower of My Secret (La flor de mi secreto) - Trailer Anna Sjöblom behandlar ebolapatienter i Guinea Fungz - SAME GIRL ft. Simeon (Official Video) - YouTube GIRLFRIEND TAG  Träffa Min Flickvän Jag tror jag är lite kär i dig - YouTube HUR DU VET ATT EN TJEJ GILLAR DIG - YouTube Aleksa föddes som pojke men kände sig som flicka redan vid fyra - Nyhetsmorgon (TV4) kontakt annonser traffa kvinnor online

Var kan jag träffa äldre kvinnor? Hälsoliv ... Hälsoliv

  1. Björn Hellberg träffar en kvinna - bokstavligen
  2. Birgitte är en lycklig kvinna med sulan från Align ...
  3. The Flower of My Secret (La flor de mi secreto) - Trailer
  4. Anna Sjöblom behandlar ebolapatienter i Guinea
  5. Fungz - SAME GIRL ft. Simeon (Official Video) - YouTube
  6. GIRLFRIEND TAG Träffa Min Flickvän
  7. Jag tror jag är lite kär i dig - YouTube
  8. HUR DU VET ATT EN TJEJ GILLAR DIG - YouTube
  9. Aleksa föddes som pojke men kände sig som flicka redan vid fyra - Nyhetsmorgon (TV4)
  10. kontakt annonser traffa kvinnor online

Leo Macias skriver sentimentala noveller med stor succé men döljer sig bakom en pseudonym: Amanda Gris. ... Leos första uppdrag blir att träffa en kvinna som visar sig vara hennes alter-ego ... Det visar sig att amerikansk fotboll är rätt sport för Björn Hellberg, som träffar en kvinna på första försöket. Se mer från TV4 på: Tänkte att det började bli dags för mig att presentera en kvinna som jag under den senaste tiden har dejtat och träffat. Det är en person som jag trivs väldigt bra med och jag hoppas ni ... 'Nu ska vi gå in och träffa en kvinna som varit här i fem dagar. Hon är en av de patienter som mår allra sämst, vi behöver ge henne dropp, smärtlindring och feberbehandling hela tiden.' Stream / Download: https://ffm.to/dp2ew6r Instagram: https://www.instagram.com/fungz_/ Facebook: https://www.facebook.com/Fungz/ Prod by: Kayen (@beatsbykaye... Jag tror jag är lite kär i dig är en film om grooming. Filmen handlar om Nadja, en helt vanlig tonårstjej. I filmen träffar hon en kille på nätet, först flör... När du ljuger om din ålder, kommer du bara dåre kvinnor tills du faktiskt träffa dem personligen. Om du säger att du är 39 år gammal när du verkligen 45, en kvinna vet du inte 39 år ... Träffa Birgitte. Hon är en lycklig kvinna - med innersulorna från Align Footwear i alla sina skor undviker hon problem i kropp och fötter. Prova gratis i 60 ... Nu ska vi träffa en kvinna som föddes som pojke, men redan som fyraåring kände att hon ville vara flicka. Nu är Aleksa Lundberg aktuell med boken 'Bögtjejen' där hon berättar om sin ... Hej mina apelsiner!!🍊🍊 ️INSTAGRAM: Isabell_Linnea ️KONTAKT: [email protected]